
CoCo-projektet bygger på en uppsättning av 20 specifika uppgifter som organiseras i åtta arbetspaket, som var och en spelar en avgörande roll för att hantera samspelet mellan lantbruk med djurhållning samt rennäring och förvaltning av vilda djur och växter.
Två arbetspaket löper genom hela projektet: Arbetsprogram 1, som fokuserar på projektledning och intern kommunikation, och Arbetsprogram 8, som handlar om extern kommunikation, spridning och utnyttjande och kopplar projektet till omvärlden. De återstående sex arbetspaketen är avsedda för datainsamling, bearbetning och integrering av resultat.
Dessutom finns det ett antal övergripande verksamheter. En av dessa är fokus på kön och mångfald, och den andra gäller användningen av en strategi med flera aktörer för att säkerställa samgenerering av en holistisk form av kunskap.
Projektsamordning
Arbetspaket 1, under ledning av INN, fokuserar på att leda och organisera hela projektet, både inom projektgruppen och med externa finansiärer. De viktigaste målen är bland annat följande:
- upprätthålla kommunikationen med Europeiska kommissionen,
- säkerställa interna arbetsflöden och partnersamarbete,
- utveckla och övervaka datahanteringsplaner och publiceringsstrategier,
- och ta upp frågor som rör jämställdhet, mångfald, jämlikhet och etik.
Kunskapskonsolidering
Arbetspaket 2, som leds av INN Med stöd från NINA samlar in och sammanställer befintlig kunskap om politik och praxis som rör betesbruk, förvaltning av vilda djur och växter, naturskydd och annan markanvändning. Detta inbegriper följande:
- utvärdera policy och praxis,
- förstå mångfalden av lantbruk med djurhållning/pastorala system i olika länder,
- samt insamling av bästa praxis för att förebygga skador till stöd för välgrundat beslutsfattande och hållbar utveckling.
Arbetet innebär att granska befintlig litteratur, lagar och policydokument samt genomföra intervjuer och workshops för att samla in mer insikter.
Djurskyddsstrategiernas effektivitet
Arbetspaket 3, som leds av CITA, handlar om insamling av detaljerade kvantitativa fältdata om djurhållningsmetoder och djurskyddsåtgärder från 1 000 herdar och lantbrukare i 12 europeiska länder. Detta omfattande fältarbete omfattar personliga intervjuer med herdar och lantbrukare, som fångar in insikter från en mängd olika lantbruk med djurhållning och pastorala system som för närvarande används i hela Europa. Målet är att utvärdera hur effektiva olika strategier för att hantera skador på vilda djur är.
Berörda parters perspektiv på behov och åtgärder för att hantera konflikter
Syftet med arbetspaket 4, som leds av INRAE , är insamling av kvantitativa och kvalitativa data från lantbrukare med djurhållning, pastoralister, jägare och markägare som lantbrukare eller skogsbrukare, för att förstå deras syn på samspelet mellan vilda djur och djur och förvaltning.
Målet är att utforska olika intressenters perspektiv på tillståndet och hanteringen av gränssnittet mellan boskap och vilda djur och tillhörande konflikter, och att identifiera framgångsrika styrningsstrategier för en färdplan för bästa praxis. Detta arbetspaket bygger på tidigare arbete genom att lägga till insikter från jägare och markägare, med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder, och fokusera på de sociala dimensionerna av dessa konflikter snarare än bara de ekonomiska effekterna.
Nya verktyg och ny teknik för snabb bedömning och förvaltning av gränssnittet mellan vilda djur och växter
I arbetspaket 5, under ledning av Callisto, tittar vi på nuvarande och ny teknik för att hitta de bästa sätten att använda dem tillsammans för att hantera samspelet mellan vilda djur och boskap. Många tekniska lösningar för att minska skador på vilda djur, såsom riskkartor, AI-verktyg, GPS-djurspårning och robotvårdare, föreslås för att bidra till att minska konflikter och främja samexistens. Det är dock oklart om dessa tekniker är praktiska eller överkomliga för traditionella lantbrukare. Teamet granskar hur effektiva dessa verktyg är och hittar de bästa kombinationerna för att göra dem genomförbara, särskilt i traditionella lantbruk/pastorala miljöer.
Socioekonomisk analys av vilda djur och växter – gränssnitt för djurhållning
Arbetspaket 6, som leds av ZALF, utforskar det komplexa socioekonomiska förhållandet mellan vilda djur och boskap. Medan värdet av kött och mjölk kan kvantifieras i pengar, kräver andra aspekter som kulturell betydelse och landskapsförvaltning en bredare syn. Syftet är att analysera nuvarande och nya strategier för att göra både vilt- och boskapssystem mer hållbara. Detta innebär att kartlägga de positiva och negativa effekterna och skapa en detaljerad klassificering av deras interaktioner.
Utarbetande av en färdplan för samexistens
Syftet med arbetspaket 7 är att omvandla resultaten från tidigare forsknings- och modelleringsinsatser till praktiska rekommendationer och riktlinjer. Dessa är utformade för att integrera djurliv och lantbruk/pastoralism i multifunktionella landskap. Utgångspunkten för dessa insatser kommer att vara en övergripande färdplan för samexistens som ger en helhetssyn på avvägningen mellan dessa intressen. WP 7 leds av INN Med stöd från NINA.
Gemensamt skapande, spridning, utnyttjande och kommunikation
Med tanke på det stora intresset och kontroversen kring interaktioner mellan vilda djur och lantbruk med djurhållning/pastoralism , försöker arbetspaket 8, ledd av adelphi, att navigera i denna dynamik genom att involvera berörda parter i kunskapsskapandet. Målet är att samarbeta med intressenter, slutanvändare och allmänheten för att förbättra forskningens kvalitet och genomslag.
De viktigaste målen är bland annat följande:
- utveckla en plan för delning och användning av projektresultat,
- skapa multimediekommunikationsverktyg,
- och upprätthålla fortlöpande kontakter med en rådgivande nämnd för berörda parter för att främja verklig samgenerering av kunskap.

Finansieras av Europeiska unionen. Synpunkter och åsikter som framförs är dock endast upphovsmannens eller upphovsmännens och återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens eller Europeiska genomförandeorganet för forskning åsikter och åsikter. Varken Europeiska unionen eller den beviljande myndigheten kan hållas ansvariga för dem.