Från bergsbete till forskning: Två kvinnor som överbryggar pastoralism och bevarande

Zuriñe Iglesias González (Madrid, 27) och Angie Ruiz (Reus, 29) representerar en ny generation kvinnor som skapar kopplingar mellan modern pastoralism och bevarandevetenskap. Deras olika bakgrunder och gemensamma engagemang för att hitta sätt att balansera boskap och vilda djur i samma utrymmen belyser vikten av lokal kunskap och levd erfarenhet för att forma en hållbar framtid för Europas landsbygdslandskap.

Ett liv i hagarna

Zuriñe växte upp nära Madrid och har arbetat som herde och ostmakare i Spanien, Italien och Tyskland. Hon är nu baserad i Alperna och deltar i pilotprojekt för skydd av besättningar i Österrike, där hon anpassar djurhållningen till förekomsten av stora rovdjur som vargar. Hennes praktiska erfarenhet inkluderar användning av boskapsvaktande hundar och elektrisk fäktning och balansering av traditionella metoder med moderna lösningar. Alla fångade på hennes Instagram-profil, tillsammans med sin kollega Celia, Pastoras nómadas. ”Pastoralism är mer än bara ett jobb – det är ett sätt att leva som förenar människor, djur och mark”, förklarar Zuriñe.

Angie, en miljöbiolog från Reus, trodde aldrig att hennes väg skulle leda henne från staden till de avlägsna bergslandskapen i Asturien (Nordspanien). Hennes första erfarenhet av att minska konflikterna mellan boskap och stora rovdjur kom under hennes mastersutbildning i Lausanne, där hon frivilligt arbetade med OPPAL, ett projekt för övervakning av besättningar i vargterritorium. Inspirerad av de praktiska realiteterna och utmaningarna i livet på landsbygden, grundade hon senare Les Mastines i Asturien – ett framgångsrikt frivilliginitiativ som stöder lokala jordbrukare och herdar med övervakning och övervakning och främjar dialog mellan stads- och landsbygdsområden.

Överbryggande av pastoralism och vetenskap

Zuriñes passion för vallning ledde henne till forskning med CITA, en partnerorganisation i det EU-finansierade CoCo-projektet (Samskapande samexistens). Hennes dubbla roll ger henne ett unikt perspektiv på hur pastorala system interagerar med vilda djur och hur de kan anpassa sig för att säkerställa samexistens. Hon stöder CITA i kartläggningen av mångfalden av extensiva och halvextensiva pastorala system i Spanien. Hennes arbete – att genomföra bondeundersökningar och genomföra intervjuer – ger viktiga insikter för evidensbaserade samexistensstrategier. ”Genom denna forskning strävar vi efter att se till att pastorala system förblir hållbara och motståndskraftiga, även när de anpassar sig till de utmaningar som stora rovdjur utgör”, säger Zuriñe.

Angies resa från akademisk ekologi till praktisk pastoralism har fördjupat hennes övertygelse om att bevarandepolitiken måste utformas av dem som bor och arbetar närmast marken. Nu baserad i Picos de Europa balanserar hon sin egen boskapsverksamhet med miljökonsultarbete och samarbete i projekt som CoCo. ”Miljöförvaltningen och bevarandet av miljön kan bara lyckas om alla röster – särskilt lokalsamhällenas – hörs”, säger hon.

En delad röst för samexistens

Både Zuriñe och Angie visar att framtiden för samexistens mellan människor och vilda djur beror på att integrera lokala pastoralists kunskap med vetenskaplig forskning. Deras berättelser är ett bevis på värdet av samarbete mellan pastoralister, forskare och beslutsfattare, och vikten av att lyssna på dem som ligger i frontlinjen för interaktioner mellan människor och vilda liv. Genom att arbeta tillsammans bidrar de till att bygga praktiska, inkluderande lösningar som gynnar både människor och djur.

Besök Pastoras Nómadas vid https://www.instagram.com/pastoras_nomadas/.

Besök Les Mastines vid https://www.lesmastines.org/.